Eftersom jag (som de flesta vet och tycker om att påpeka) är så väldigt förtjust i att beklaga mig, så måste jag självklart beskriva denna härliga vecka jag har haft. Och som inte är riktigt över än.
Den började bra, Alex var här över påsk och det var ju självklart trevligt. Men i måndags hade jag lovat bort mig till DA, så fick jobba några timmar där. Mega kul. Sen hade dessutom förkylningen börjat krypa på mig, så när jag kom hem så slocknade jag i flera timmar. Så social var jag.
Sen tisdagen, då var det dags för föreläsning i Literature and Writing. Och så åkte Alex hem. Sen så var jag tvungen att verkligen ta tag i uppsatsen som ska lämnas in idag. Det gick sådär, den visade sig vara tjurig.
Onsdagen kom, och egentligen skulle jag jobbat hela dagen, men jag vaknade och visste inte riktigt om jag var död eller inte. Min röst var körd, min näsa helt... ja, inga detaljer behövs, men it was not a pretty sight.
Så tillbringade förmiddagen i sängen, knarkades Fishermans Friend och te. Till eftermiddagen lyckades jag ta mig ur sängen och ner till köksbordet där jag gjorde mitt bästa för att komma på något att sätta i pränt om the plot and theme i Animal Farm. Sen tar jag mig bort till nästa gård, till min kusin och hans fru. Hon är mammaledig just nu och dessutom har hon läst samma kurs som jag läser nu. Så jag tänkte att jag kunde utnyttja henne lite. Med hennes hjälp lyckas jag producera ytterligare några hundra ord, så efter några timmar släpar jag hem min dator igen.
Sen kom torsdagen och det var meningen att jag skulle hålla tal på Oral Proficiency om ett citat från Harry Potter. Lyckligtvis så skulle vi inte hålla tal inför hela klassen utan bara 1 on 1 så att säga. Så man fick gott om tid och möjlighet att verkligen förklara sig och beskriva vad man ville säga.
Och nu idag fredag, så kan man tro att veckan ska ha sin upplösning och äntligen vara slut. Jojo. Nej idag ska jag lämna in den där uppsatsen, den förhatliga uppsatsen som jag sa till Alex igår kväll. Det är väl inte så hemskt att analysera böcker, det är faktiskt väldigt roligt. Och framförallt roligare än att analysera poesi. Men ja, med tanke på att detta är första uppsatsen jag skrivit på mer än 3 år så tar det emot lite granna.
Men när uppsatsen lämnats in, då kan man väl andas ut? Typ inte.
För imorgon lördag ska jag göra högskoleprovet halv9. Längtar till söndag säger jag bara.
Sen så är jag fortfarande förkyld som en jag vet inte vad. Länge leve livet!
Det är lustigt att man mår som allra pissigast när man vaknar, när man borde vara utvilad och glad. Istället så krävs det frukost, dusch och att röra på sig lite. Med andra ord så känner jag mig nästan mänsklig igen. Längtar bara till i eftermiddag när jag kommit hem och bara kan chilla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar